Vitlök

Årets vitlöksskörd blev bättre än någonsin

Nyskördad vitlök på tork på ett kompostgaller

Om det beror på jorden, vädret eller sorterna är svårt att säga. Men jorden har blivit klart bättre än den var för några år sedan, då den var en jordhög från grävningen för det nya växthuset och var full av lera, kvickrot, tistlar och kirskål. Vi har under åren som gått dragit otaliga ogräsrötter och lagt på lager av grönt av alla de slag. Vi började med att sätta potatis i två år och därefter olika grödor som kål och lök. Vi har matat den med kompost, gräsklipp, stallgödsel, löv och det senaste året med bokashijord.

Delade vitlökar från årets skörd

En del av vitlöksskörden får bli utsäde och i slutet av november, innan jorden har stelnat av frost, sätter vi vitlöken i landet bredvid växthuset och täcker den med löv, som ger ett  varmt och fuktigt klimat för mikroorganismerna

Ett tjockt lager av boklöv 

I somras växte vitlöken hög. I år har vi utvidgat vitlökssådden eftersom det verkar vara en bra växtplats för just vitlök. Jorden har dessutom fått ett lager av den nya fermenterade komposten och det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig.

Hönorna jobbar

Vi tömde en säck med boklöv från i höstas i hönsgården. Hönorna krafsar och bearbetar löven som vi sedan lägger i komposten.

Även om de verkar ha fullt upp med rangordning och uppgörelser om vilken tupp som bestämmer jobbar de på och letar efter något ätbart.











Viktorsson, den gula tuppen börjar utmana pappa Viktor, den ljusa tuppen. Han ser allt och så fort ha ser att Viktorsson är på gång att sätt sig på en höna är han där och jagar bort honom.

Det ska vara enkelt

Ett nytt experiment i permakulturens tecken: ett papprör som vi borrat hål i och grävt ner i ett trädgårdsland. Man häller komposten från hinken i köket direkt ner i röret och låter maskarna göra jobbet genom att ta sig in och ut genom hålen. Det ska bli spännande att se hur det går. 

En sten ska hindra större djur från att äta matresterna

Damm för regnvatten

Vi har ett stort tak som kan användas till mycket mer än att skydda huset från regn. Det kan bära solceller och samla regnvatten som kan ledas till en damm. Solcellerna satt vi upp för två år sedan och dammen började vi med i oktober 2019.

Surjordslandet nedanför grusplanen framför huset ska inu nrymma en damm för regnvatten. 
Den är gjord med viss urgrävning nedanför stenmuren och viss uppbyggnad av vallar.
En tjock dammduk av gummi ska hålla kvar vattnet.

Nu har vi 12 000 liter regnvatten till våra odlingar. Men än återstår en del arbete för att dammen ska smälta in i landskapet.

Gummiduken ska döljas av sten och växter.

Trädgårdsarbete i november 2019

En solig förvinterdag arbetar man gärna med förberedelserna inför nästa odlingssäsong. Så länge snön och frosten inte hindrar finns det gott om material till odlingsbäddarna. Kompost med ett täcke av boklöv ger jordens organismer en bra arbetsmiljö, hoppas vi.

Köksträdgården ser ut som en verkstad nu med nya experiment. Nya trälårar med blivande "mössor" av bubbelplast.
Säckar med löv och barr som vi packat tät och hällt på EM-lösning. 

Ett nytt tillskott i köksträdgården: En hugelkulle av gamla trädstammar, kvistar och löv som har täckts med jord och sedan löv.
En gammal järnkamin grävde vi in för att se om det går att få upp värmen i jorden lite tidigare i vår. 

Ta tillvara

Vi tar tillvara allt som växer i trädgården. Det vi eller hönorna inte äter går till kompost eller flis.

Här är det grenar och sly som flismaskinen har tuggat i mindre bitar och som ska gå till det senaste kompostexperimentet, en sorts utomhusbokashi.  Vi blandar ogräs, gräsklipp, löv mm som vi trampar ihop och och slår in så att det blir så lufttätt som möjligt och häller över en EM-lösning (Effektiva Mikroorganismer). Det ska bli spännande att se om rotogräset överlever.

Kompostbingar av lastpallar där växtmaterialet trampas ihop.