De stora träden har bäddat in oss i grönska. Vi hinner inte med. Det som före en vecka sedan stack i ögonen och krävde intensiva städinsatser har gömts i grönskan. Värmen har gjort oss sydländska, våra kroppar har inte vant sig vid en värme på 26° ute och 34° på verandan. Så när lite regn kom och sköljde av det värsta pollenlagret och kunde vi andas igen och njuta av grönskan.
För ankorna är det ett paradis. De går från damm till damm och simmar och dyker. De är faktiskt riktigt läraktiga för de förstår var det finns mat. Vi ger dem inte mat på morgonen för de ska ut och jobba och äta sniglar har vi tänkt. De plöjer med sina näbbar bland växterna och krafsar inte som hönorna gör. Men det verkar inte räcka för framåt eftermiddagen kommer de och kvackar högljudd och talar om att de vill bli serverade av hönsmaten.
