Komposteriet

Kursen Soilfoodweb med Elaine Ingham som Hans-Åke deltar i via datorn får konsekvenser. Nya kunskaper om hur man gör en kompost med ett rikt mikroliv. Det räcker inte med att varva kväverikt grönt material med kolrikt brunt utan det är mer komplicerat än så. Det ska vara 10 % partyfood, extra kväverikt material t ex hönsgödsel, 30% grönt och 60% delar brunt dvs kolhaltigt material, löv, kvistar och grenar. Då krävs det att det finns ett skafferi så att det finns rätt mängder när komposten ska byggas. 

När Hans-Åke får en idé går det fort. 

Jordgubbslandet efter muren i lilla köksträdgården fick ge plats till de nya facken för förvarning. Det fanns fortfarande virke kvar till att bygga ut och efter två dagar var det klart.

Jordgubbsplantorna var flyttade till krukor och jorden var bortskyfflad till ett nytt fack. När man ska förvara grönt material som det finns mer av än brunt på sommaren ska det torkas för att bevara maten åt mikroberna. (men det ska blötas när det läggs ihop till kompost) 

Det behövs därför ett tak till skafferiet. Hans-Åkes idé var att lägga en vit plastskiva över som vi hade och vi trixade fram den där den låg under trappan och bar ner den. 

Problemet var hur den skulle sättas fast. Så kom jag (som tycker att det viktigt att det blir estetiskt tilltalande) på att det vore snyggare med det plåttak som vi hade över från den gamla verandan på norrsidan. Det var grått och slitet och skulle passa ihop med muren. Så blev det. Hans-Åke var skeptisk men sa lite surmulet att vi får väl prova då efter att jag hade mätt storleken på taket. Vi slet och drog och släpade fram det från Hans-Åkes förråd i bokgården och fick det till slut på plats. Det blev bra och det gick lätt att skruva fast det i träkonstruktionen.  

 

Kompost på väg

Det doftar frisk skog om den här komposten nu. Den är inte färdig men på god väg. 

Vi var osäkra på om alla barr blandade med löv som vår granne Kerstin hade krattat ihop under sina höga tallar var lämpliga att kompostera men vi provade. Det borde vara gott om svamphyfer* hur som helst, jordens vägnät.

*Svamphyfer/.../mikroskopiskt små trådar som kan liknas vid rötter, fast i mycket mindre storlek. Dessa bildar nätverk mellan alla möjliga växter, både sådana som är besläktade, men även mellan växter som tillhör olika familjer (https://xn--skogstrdgrden-hfbr.xn--stjrnsund-x2a.nu/kvavefixering-en-djupdykning-del-2/)

Kirskål i komposten?

Det som är spännande med trädgård är att experimentera. 

Vi har gott om grödor som brer ut sig på andra växters bekostnad. Kirskål t.ex som sprider sig både under och över marken med nya rötter och frön. 

Kan det gå att göra kompost av rotogräs utan att sortera bort rötterna som annars verkar omöjliga att stoppa? Klarar mikrolivet av att bryta ner rötterna till mull? (Det är i den processen som värme upp till ca 65 grader uppstår.) 

En nyfiken person som Hans-Åke går inte att hejda. Han finfördelade igår skottkärra efter skottkärra med ogräs (kväve) och vittjade lövkomposten (kol) och finfördelade  löven med gräsklipparen. 

Efter att den var färdig hade temperaturen stigit till 30 grader under natten. Nu väntar vi på att mikroberna börjar jobba. på allvar.

 

Att slå med lie

Nu är det dags är börja använda lien. Men det krävs träning. Både i att knacka den och att slå med den. Gräset växer högt och grästraktorn går inte igång och den mindre gräsklipparen orkar inte med det och vi behöver täckmaterial. 

 

Ny kompoststation

I förrgår började vi tala om kompost och funderade över alla de olika ställen vi samlar ihop trädgårdens "skräp", torra växter på våren, grenar, ogräs mm. Det vore bra att ha själva verkstan på ett ställe. Vi hade en yta som tidigare var ett land delvis under ett äppelträd där vi har försökt odla allt från jordgubbar, potatis till sallad utan någon större framgång. Det var för mörkt helt enkelt. 

Men att odla jord borde gå bra. Sagt och gjort. Vi hade material från den rivna matkällaren under huset eftersom vi hade blivit tvungna att ta bort allt trä p g a spår av begynnande hussvamp. 

Hans-Åke satte igång och framåt kvällen samma dag var kompoststationen nästan färdig.

Jag satte igång att måla den med Falu rödfärg som vi har på mycket av träverket i trädgården i marknivå. 

Nyfikna som vi är kunde vi påbörja en kompost nästa dag. Brunt (kol) och grönt (kväve) och hade vi, dvs torra löv t ex och ogräs och gräs i mängd. Lite djurgödsel från hönsen hade vi också. 

I morse satte vi i en komposttermometer och redan efter en dag hade temperaturen gått upp lite, till 22 grader mot 13 grader i luften. 

 

Ett växthus i växthuset

I oktober 2020 ändrade vi om i södra delen av växthuset. Vi byggde ett växthus i växthuset, stora lådor med möjlighet att gå runt och med en ställning att sätta de tjocka och otympliga isoleringsskivorna på.

Armeringsmattor blev tak och därmed lätt att fästa lampor under vintern på och snören för tomater som behöver stöd på sommaren. 

Längst söderut satte vi upp den gamla solfångaren med fläkt för uppvärmning under soliga kalla vinterdagar. 

Det räckte så klart inte under de molniga dagarna men med en timerinställd värmefläkt klarade vi de kallaste vinterveckorna i februari. 

Vintern 2021 -22 kom för plötsligt och vi isolerade inte växthuset eller det inre växthuset. Med tanke på de skyhöga elpriserna redan i december var det väl det. 

Vi satte tidigt ut försådderna i lådorna i stället och täckte över med bubbelplast om nätterna då solen inte värmde upp. Det var bra, för plantorna har aldrig varit så kraftiga som nu.

 

På verandan väntar potatisarna