Vedrundeln

Ett av Hans-Åkes vårprojekt är vedrundeln, en kompost med en ram av jord och staplade vedträn. Perfekt för näringskrävande växter som squash och gurka. Den är en dryg meter hög vilket gör det bekvämt att sköta om och skörda. 

Mycket gröna tomater

Växthuset är fullt av tomater, bifftomater, plommontomater, körsbärstomater, vanliga tomater, men de är gröna! Vi väntar och väntar på att de ska mogna och bli röda, svarta och orange. 

När byggdes huset?

Vi har på nytt upptagit jakten efter det förflutna. Vi vet inte vilket år huset byggdes men efter dagens besök på Värmlandsarkiv och sökande i Brandstodsbolagsförteckningar för Östra Fågelvik som området hörde till då hittade vi året då brandförsäkring tecknades av den som står som ägare enligt lagfartsboken från år 1895. År 1898 tecknade N Chr Jensen en försäkring på fastigheten som kallas Solvik för värdet 33 250 kr, vilket är mycket omräknat i dagens penningvärde. Huset bör ha stått färdigt då. Det kan finnas flera uppgifter om vi har tur nog att de finns bevarade. 

Retuschering

Bården var betydligt bredare än vi trodde och kommer att lyftas fram. De värsta skadorna är nu borta men det går fortfarande att se tidens tand. Nu återstår målning av taket, pappspänning av väggarna, återställande av skadade snickerier och målning av dessa. Vi har tänkt oss att bården ska avgöra färgvalet på snickerier, tak och väggar och blir inte vitt. Jugendperioden var betydligt djärvare i sin färgsättning.

Jugendrummet

Ett rum i huset som inte har gjorts något åt på många år är det vi har kallat matsalen. Ett rum som skulle kunna vara vackert med sitt burspråk och fönster åt två håll, men som har blivit ett rum där vi ställt möbler och annat som vi inte vill ha framför våra ögon och inte skulle ha valt själva, arvegods som vi har tagit hand om.

Vi blev rätt glada över att tretextskivorna i taket började lossna. Nu fick vi en anledning att göra något åt rummet som vi har tänkt under de 19 år vi har bott här. En vattenskada i taket har dolts av skivorna men den ursprungliga bården i taket har lämnats ifred. 

Vi var mycket nyfikna på hur det såg ut under och var beredda att få pappspänna om taket. Nu var det inte så illa som vi hade trott. Vattenskador som skulle kunna åtgärdas och det enda som behövdes var att skrapa bort lös färg och måla om, sa Cecilia Skoglund, konservator på Wärmlands Museum. 

Den skadade bården skulle kunna retuscheras utan problem. Den är schablonmålad med limfärg och har kraftiga vattenskador, förmodligen från en takkupa som numera är borttagen. Någon har försökt att tvätta den på något ställe också. 

Så vi anlitade den upptagna Cecilia som hittade tid mellan några kyrkrenoveringar och hon kom med två praktikanter och arbetade i 40 timmar. De dolde skadorna och fyllde i med pastellkrita där mönstret hade tvättats bort.