Äppelår

Den nya köksträdgården var ett försök att rädda äppelträden eftersom marken normala år blir vattensjuk på våren när snösmältningen uppifrån skogen sätter igång. Om det beror på att vi har lyckats med just det är svårt att säga men äppelskörden blev god i år.

Oranieträden lyckades vi inte rädda helt från sjukan med vissnande grenar och äppelvecklare men de blev bättre än tidigare år. Vi bevakade noga utvecklingen och tog bort de skadade delarna så fort vi upptäckte dem.

Åkeröäpplena däremot blev riktigt stora och fina. De hängde i klasar och växte sig stora och fina.












En full tunna krossade äpplen tunna gav 6 liter klar äppelmust.

Fruktpressen köpte vi häromåret och kompletterade med en stor fruktkross som vi pallade upp utanför skjulet. Det är enkelt att hantera stor mängder äpplen när det bara är att ta vattenslangen och spola av allt spill.

Det enda irritationsmomentet var alla getingar som kom i mängder när vi pressade.

Tomathuset

Under sommaren har det varit så mycket utejobb att jag inte har tagit mig tid att sitta framför datorn. Det blir till att njuta retroaktivt. Värmen och solen har gjort att vi har vattnat mycket. Och det har gett resultat. Den första juli såg det ut så här i södra halvan av växthuset. 

Jag satte fyra plantor av varje sort och blandade färger och storlek på de blivande tomaterna. Plantornas tillväxt varierade också så det blev en bra skörd.







Det blev också oerhört mycket gurkor av de två plantorna som jag drog upp från frö. Det var en sort med korta och söta gurkor, mycket goda, Passandra F1.

Tomater på plats

Igår sken solen och vi tog oss ut i trädgården igen. Men det var mest lockande att vara i växthuset eftersom temperaturen inte var lika lockande och det gjorde nog att tomaterna kom på plats.  

Hans-Åke har bytt ut förra årets jord mot vinterns varmkompost där maskarna har ätit sig igenom kaffesump, tesump, äggskal, potatisskal, grönsaksrester mm och  tillverkat finfin jord och förökat sig till rikligt. Det är en trängsel som man inte inte vill sticka handen i direkt. Förutom ny planteringsjord har vi lagt till vedaska och kogödsel, så det borde bli bra. 

Sungold, Moneymaker, Chocolate Chemi, Brandy wine, Black cherry, Red pear, Lemon tree och Sweet million har nu fått sin sommarplats. Körsbärstomater, plommontomater, vanliga tomater och bifftomater får växa i jorden i växthuset. Tumbling Tom, en ampeltomat får hänga. 

Kronan på verket

Innan våren tog en paus ...

... satt vi på bryggan på eftermiddagarna när vi hade rensat ogräs och bytt jord och skolat om frösådda plantor och gödslat och planterat och allt man jobbar med en solig vårdag i trädgården.

 och växthuset har äntligen fått bra sällskap:

Utveckling och förändring

För tre år sedan stod vi där med en stor hög skräpjord som var resultatet av grävningen för växthusgrunden. Sten, ogräs, mjäla och lite jord. Inte mycket att ha med andra ord och en dyster utsikt från växthuset.

Vi erinrade oss att vårt erövrande av trädgården började med att vi fräste upp en enligt grannarna omöjlig plats för odling och satte potatis och det var början till den första köksträdgården.

Så det blev potatis som fick i uppgift att ta hand om den omöjliga högen och det gjorde den med bravur! Jorden blev finfin efter två år och vi fick god utdelning under plantorna.

Ett bekymmer som vi fick när vi läste i trädgårdsböckerna är att potatis och tomater ska hållas långt ifrån varandra. De tillhör samma familj och kan dela med sig av samma sjukdomar. Vi klarade faran i två år men började fundera på ny plats för potatisen.

Odlingsläget är så bra med lä från alla håll så vi gjorde en bädd med möjlighet att lägga på takskivorna av isolerplast från den isolerade delen av växthuset när vi tar bort det i sommar. De får vila på den ram av tjärad plank som ligger på lecablocken.


Så i år får potatisen en ny utmaning i den nya köksträdgården, den får slåss med allsköns jordogräs och växtdelar längst bort från växthuset. Det ska bli spännande och se vad den klarar av!

Skjulet i köksträdgården

Vilken dröm detta är för oss som tycker om att jobba i trädgården!  

Allt man behöver i en trädgård finns på ett ställe, har en given plats och ligger inte var som helst någonstans på en yta på 10000 kvm. Hoppas jag...

Plantering till höger med jordlår, krukor och spadar och vattenkannor.

En gammal svartmålad dörr utgör en arbetsyta för omskolning och snickeri så småningom.

Snickeri till vänster med verktygslåda och pågående jobb.  Där de gamla altandörrarna står nu ska gräsklippare och andra skymmande redskap få plats när det blir dags. 

Blommor

De första blommorna vi satte i rabatten var julrosor som vi flyttade från den torra norrslänten där de kämpat i några år. Vi hoppas att de får det bättre i den goda jorden på kullen här under blodhasseln. 

Nedanför satte vi säsongens lökväxter och fyllde upp med torra boklöv.

Strukturer

Den nya köksträdgården ser ut som en liten stad där husgrunderna är utlagda. Vi har använt smala lecablock som ska fixeras med en ram av plank i de horisontella skarvarna. Höjden är 40 cm. Odlingssängarna kommer vi därefter att fylla med jordkokor, jord, flis, löv grenar, aska och stallgödsel. 

Boklöv har vi stora mängder av och flis blev det av de förväxta gamla Schersminbuskarna och Syrenenerna som vi föryngringsbeskar i januari. Vedaskan kommer från de björkar och aspar som vi tog ner för några år sedan. Det känns tillfredsställande att ta vara på naturens jobb.

I landet nedan kommer vi att sätta potatis, eftersom det är ett bra sätt att få bukt med ogräs och förbättra jordstrukturen har vi märkt. Där slänger vi jordkokor som bär ogräs. Det ska bli spännande och se om vi har rätt även här...

Våren är nog här nu

Igår lyckades solen ta sig genom det kompakta molntäcket som har förmörkat utetillvaron så länge

Vi gjorde iordning blomsterrabatten i den nya köksträdgården och kunde plantera de första växterna.

Rosor som vi flyttade från rabatten utanför växthuset och som vi hoppas få ha ifred för de alltför flitiga rådjuren som äter upp rosenknopparna så fort de visar sig.

Narcisser och små påskliljor i andra delen av landet under Blodhasseln och Åkeröträdet där vi även satte ut ett fat med överblommade Kungsängsliljor.

Så äntligen kommer dagen då solen tittar fram

Den inre motivationens kraft är stark

Att klafsa omkring i leran och rigga upp ett trädgårdsskjul sker inte utan svordomar och irritation. Stövlarna fastnar i blåleran, hanskarna blir stela av lera och vattten och mössa halkar ner över ögonen.

Marken lutar och är frusen. Det står stolpar i vägen med elskåp som visserligen går att flytta ner något för att få plats med reglar på samma höjd runt om men då ska man hitta en tillräckligt lång skruvmejsel som går att kila in mellan stagen.

Det finns ingen plats att lägga verktyg på så de bara försvinner eller sågs senast någonstans i källaren eller på verandan. Det krävs en envishet och motivation för att klara detta.

Ena dagen snöar det och nästa dag regnar det och blåser det. Kläderna står för sig själva när de torkar och där leran har ramlat av knastrar det på golvet när man går.

Till råga på eländet blir det punktering på skottkärran och det går inte att laga eller köpa nytt hjul eftersom dimensionerna inte passar.

Och skottkärran kommer att behövas.....

Att anlägga en trädgård i februari ...

... har sina nackdelar men även sina fördelar

Det är lerigt och blött om det inte är snöigt och fruset. Tjälen har inte tagit sig ner på djupet i år och jorden är genomtränglig men tung. Det har regnat och snöat om vartannat så marken är riktigt vattentung. Att då lägga ett dräneringssystem är omedelbart belönande. Vattnet forsar fram i det grävda rännorna och man känner sig som ett barn som leker med vatten...

Vinter i växthuset

Snön har gjort en termos av växthuset

I höstas förstärkte vi växthuset inifrån. Växterna verkar trivas med det. Det har visserligen bara varit en riktig köldknäpp med -18° och med hjälp av värmefläktarna klarade vi temperaturen den gången men vintern är inte över än. Förra årets sorgliga citrusdöd verkar vi nog ha sluppit i alla fall. 

Vi köpte isoleringsskivor och la som innertak och murade upp en tegelvägg, främst för att kunna installera kaminen. Det blev ett orangeri. 

Retroaktiv njutning

I somras tog solen och värmen kommandot över livet och tiden  

I ett "rum" på 10 000 kvadrat finns  mycket som ska njutas av och skötas om. Att då sitta framför datorn och beskriva allt som händer räcker tiden inte till för.  Vi jobbar ju helst med ogräsrensing, vattning, gräsklippning och det som hör en trädgård till.

Men i år har vi faktiskt lyckats sitta  på bryggan i kvällsolen och bara njuta.



Nu är det däremot inte så inbjudande att lägga sig på snön i hängmattan även om solen lockar..

När snön och kylan nu har lagt sig över trädgården är det skönare att titta på den genom bilder eller genom fönstret.

Det gamla huset som är så "fel" här i Värmland med sina stora fönster är ett fantastiskt hus även på vintern. Det blir extra ljust inomhus när solen står lågt på himlen och skiner in.

Nu måste man jobba för att hålla sig varm ute i trädgården

Vintern och kylan har kommit till trädgården

Snön lägger sig som ett vilsamt täcke över allt arbete som har påbörjats och hjälper fantasin att skapa en bild av hur det kommer att se ut när allt som inte är färdigt är gjort.

Det började snöa ymnigt en bit in i januari men innan den kom var det fortfarande höst. Det gjorde det möjligt att gräva och sätta upp stängsel runt den blivande köksträdgården och dra upp svartvinbärsbuskar, dela dem och plantera som häck. Dagen efter att vid hade gjort detta började det snöa.

Allt som kan bidra till goda växtbetingelser samlar vi ihop. Vi samlar ihop torkad Parkslide som är som vek bambu och bryter sönder i småbitar.

Vi beskär träd och buskar och mal kvistarna till kompost. Allt detta ska vändas ner vilket innebär att en gammal gräsmatta ska grävas upp. Vi har ett tungt arbete framför oss.