Julen 2023

Efter en intensiv period av arbete med Trinitykalender, program för Karlstads trädgårdssällskap, folder till Alsterdalens hembygdsförening och plötslig kyla -15° sa min kropp ifrån genom att sätta krokben med influensa. Kraftlös har jag tillbringat dagarna i en fåtölj vid fönstret. 

Det sista jag gjorde innan kraftlösheten slog till var att sätta upp stjärnor i fönstren och köpa Amaryllis och hyacinter. Hans-Åke har klarat sig som väl är och har fullt upp med snöskottning, att sköta hönsen och ankorna mm och är inte särskilt intresserad av att julpynta så det blev en sparsamt med juldekorationer. Men enkelt är vackert.

 

Måleri

Vintern är tiden för inomhussysslor utan dåligt samvete. När naturen stänger trädgården för vintervila får jag ro att sätta mig med färg och papper och måla den inifrån. Utsikten över Vänern och Glofsön är ett motiv som har fastnat i mitt huvud. 

 

Skördefest

Vi avslutade sommarens tematräffar med en skördefest. Vi ville dela med oss av trädgårdens skörd och visa exempel på hur man kan ta hand om den. Hans-Åke inledde med att prata om vad det betyder för hälsan att tillaga maten från grunden med goda naturliga råvaror och undvika superprocessad mat tillverkad med tillsatser och näringsfattiga ingredienser. 
Det var inte så många som hade anmält sig när anmälningstiden var ute så vi beslöt att sitta vid dukat bord i köket. Men det kom nästan dubbelt så många! Jag hade gjort rikligt med mat och vi har gott om stolar så vi fick dela på utrymmet runt bordet men jag fick inte plats. Jag var rejält trött i benen på kvällen efter en hel dag på benen i köket.

Meny  
Äppelcider och ostkuber med kvittengelè
Rödbetssoppa med saltgurka, surkål, Smetana och rågbröd och äppelmust, 
Äppelpaj glaserad med kvittengelè och kaffe

Nästan allt har växt i vår trädgård och tillagats från grunden. 

Kycklingarna växer och växer

 

Två hönor och en tupp

Det dröjde ett tag innan vi hade hämtat oss från massakern i våras en natt då 12 hönor revs av en mård inne i hönshust. Viktor och Viktorsson hade klarat sig och två hönor som inte hade gått in utan satt i pilen utanför. Stor sorg drabbade oss. Hur ska vi göra? Vi funderande på att sluta med höns men tyckte både att det var svårt att ta bort de som var kvar och köpa nya. Det är så trivsamt med hönor. Tiden gick och vi fick tre kycklingar och ett nytt bakslag. Viktor, gammeltuppen fick så ont i en fot att vi tvingades att ta bort honom och de tre kycklingarna försvann. 

De tre som nu var kvar fick gå fritt och blev ett bra sällskap i trädgården även om de krafsade upp lite här och där. Men det går an när det inte är sexton som gör det. Efter ett tag kläcktes en ny kull kycklingar, sex små grå varelser som vi snart såg verkade vara fyra hönor och två tuppar. Gammelhönan Svarta Sara tog på sig modersrollen. hon ruvade och uppfostrade dem. 

Vi tog itu med hönshuset också. Rensade ut  allt och gjorde en "korg" av tätt stålnät som golv och gav dem ny sittpinne. Vi gjorde sandbad och jag målade en vägg som en landskap.

Löpankor

Årets snigelinvasion fick oss att fundera på att skaffa hjälp. Vår trädgård borde vara ett paradis för ankor med alla dammar att simma runt i. Myskankor är det som man talar om när det handlar om mördarsniglar, spansk skogssnigel, men vi fick en annan idé, löpankor. Vi sökte på nätet och föll för deras komiska utseende och fick tag i en liten flock. Fyra ankor och en drake. De är väldigt rädda sa uppfödaren som vi köpte dem av. Och det var de. 

Hans-Åke byggde ett ankhus och vi hägnade in en liten gård till dem så att de skulle känna sig trygga. Men det tog lång tid innan de ens vågade sig ut ur sitt hus. Vi fick skrämma ut dem så att de i alla fall kunde simma lite i den balja som vi ställt i gården. 

Tyvärr hände något med draken efter några dagar, vi hittade honom livlös på golvet en morgon när vi öppnade luckan till ankhuset. Idag, efter en månad har de vågat sig ut ur hägnet och går en lite bit och lägger sig till och med ner men har inte vågat sig i någon damm ännu. 

Vedhantering

I år har vi fått hjälp med veden av våra barn och barnbarn. Det behövs för det är svårt att både hinna och orka med en stor trädgård. Först kom Stockholmarna på besök och Pontus fick en motorsåg i händerna och sågade upp stockar som låg i skogen utanför huset och Gustaf körde mer än gärna ner dem till vedboden med grästraktorn. Att köra traktor verkar vara 14-åringars favoritsyssla. 

Sedan kom Örebroarna Daniel och Nils hit och klöv veden som låg i en stor hög utanför vedboden och staplade upp åtta lager inne i vedboden. Även en vedklyv är verkar kul för en 14-åring. 

Spännande

Mitt favoritprojekt att följa i år är tunnlarna. I pumpatunneln växer det riktigt bra. Pumpa, tomter och sallad på ena sidan och gråärter på andra. 

Det växer bra i år...

Tomater i växthuset på ena sidan om ingången och vindruvor på andra sidan. Det är stor variation i lådorna i år tack vare Kerstin Karlsson som har bidragit med mänga av plantorna. Lite spännande är det. Min egen sådd blev inte så lyckad p g a den kalla och långa vintern som gjorde att jag inte skötte om försådden ordentligt. När det blev varmare och gick att vara i växthuset tog det fart men det som lyckades var bifftomater från egna fröer i huvudsak. 

Ett träd på glid

Den sista utmaningen för den här gången för grabbarna var det stora olivträdet som behövde ut i trädgården efter den långa övervintringen på verandan. Vi trodde att det inte hade klarat sig men det hade inte gett sig men behöver mer ljus. 

Två drängar

 I lördags tog vi itu med andra halvan av verandan, avstjälpningsytan som hade blivit oframkomlig av all  bråte, dvs allt som hade lagrats för länge. Det blev rymligt till slut.

Men det var mycket som skulle slängas, flyttas och skakas av. Tunga grejer. Axel och Nisse, mina 14-åriga drängar som gillar utmaningar, tog itu med jättemattan som låg hoprullad och i vägen. De släpade den tunga snickerimaskinen, mangeln, säckar med kartonger, gamla skor och annat skräp som legat och retat mig länge. Få se hur länge det dröjer innan det är fullt igen.....

Tidningen Lands Öppen trädgård 16 juli

Enligt väderprognoserna skulle det regna på söndagen så vi vänta de oss inte så många besökare. Endast 132 trädgårdar över hela Sverige var med på listan i tidningen Land. 

Men för säkerhets skull hade vi förberett oss. Ogräshögarna hade samlats upp och Komposteriet var laddat. Jag hade bakat bullar och bondkakor, kokat saft och gjort rabarberpaj.  

Hans-Åke och vår trädgårdspraktikant Camilla svarade på frågor ute i trädgården. Kusinerna Axel och Nils gick runt ute i trädgården och bjöd på jordgubbar och bjöd in till Kusinernas café på verandan. 

Allt tog slut!
 

För redan en timme innan det skulle börja kom det besökare och under eftermiddagen räknade vi till ett 100-tal personer som strövade runt i trädgården och ställde intresserade frågor.

Vi beskrev den såhär:

Scherps trädgård

Vi har under många år strävat mot att skapa en trädgård för biologisk mångfald, en trädgård för både oss själva och naturens innevånare, växter, djur, insekter och mikroorganismer som ger både mat och njutning. Vi utgår från de förutsättningar som finns och söker inspiration och kunskap från andra trädgårdar och kunskapskällor och provar i vår trädgård på 10 000 kvm. Det har under åren blivit mer och mer av täckodling i kökslanden och blomsterbäddarna, hügelbäddar med ätbara perenner, bärbuskar och fruktträd, komposter, dammar, växthus, skogsträdgård med ätliga växter och ett ”jordgubbsberg”. Vi har naturen och skogen som förebild och provar hela tiden nya idéer. Vi försöker ta tillvara allt som växer, från de 100-åriga bokarnas lövmassor till hönornas spillning för att få en levande jord. Vi har dammar som tar vara på regnvattnet från taken och vi har olika typer av komposter för att få en jord som lever av mikroorganismer och ger nyttiga grönsaker och starka växter utan växtgifter och konstgödsel. Besök gärna vår hemsida och blogg för att se vad vi gör just nu och har gjort under åren. Välkommen till vår trädgårdsvärld!

Jordhälsa

Till temakvällen den 12 juni om jordhälsa kom ett 20-tal personer och lyssnade till Hans-Åke, drack nygjord rabarbersaft och nybakade bullar och visades runt i trädgården. Det var så varmt i kvällssolen att många flyttade sig till skuggan.  

JORDHÄLSA

Hans-Åke Scherp

Livets viktigaste ekosystem består av solen, växterna, jorden och mikrolivet. Utan samverkan mellan dessa delar existerar inget liv.

Det handlar inte om konkurrens mellan ett ekosystems olika delar utan om ömsesidig samverkan. Vår uppgift för att upprätthålla livet är att bidra till att naturens naturliga näringscykel upprätthålls. Det sker genom växternas fotosyntes där solens energi omvandlas till energi i form av kolhydrater, socker, med hjälp av koldioxid från atmosfären och vattnet i jorden. Jorden förser växterna med den näring de behöver med hjälp av mikrolivet i jorden som får sin mat genom växternas utsöndring av socker via sina rötter.

Vi kan påverka jorden och mikrolivet
genom våra sätt att odla och därmed
 påverkar vi indirekt även växternas
förmåga till fotosyntes.

En traditionell föreställning om odling som visat sig vara felaktig är att växterna suger ur jorden så att man behöver tillsätta ny näring för det som växterna använt sig av. Växterna tillför i stället näring till jorden genom samverkan med mikrolivet i jorden som växterna sedan kan tillgodogöra sig.

En annan felaktig föreställning är att växter konkurrerar med varandra om näringen. Man har konstaterat att växternas rötter sprider ut sig sidledes och därmed konkurrerar om näringen. Man har på senare tid förstått att anledningen till att växternas rötter sprider ut sina rötter sidledes är att sättet att odla har resulterat i ett kompakterat skikt, en sula, som rötterna har svårt att ta sig igenom vilket tvingar dem att utvecklas sidledes på samma nivå i jorden. Om detta kompakterade skikt inte finns uppstår en stor variation i hur växternas rötter utvecklas på olika jorddjup.

Gamla sanningar utmanas när man ställer sig frågan ”Hur klarar naturen av att skapa all tillväxt utan att vi gödslar eller plöjer?”.

Vad är jord?

I engelska språket finns två olika begrepp för jord; dirt och soil. Det som benämns som dirt är död jord som endast innehåller mineraler av olika storlekar och sorter. En vanlig indelning är ler, silt och sand. All jord innehåller de näringsämnen och spårämnen som växterna behöver men de kan inte tillgodogöra sig den näringen eftersom den är uppbunden i mineralerna. För att växterna ska kunna nyttja den bundna näringen behöver jorden även innehålla ett rikt mikroliv. Mikrolivet består bland annat av goda bakterier svamphyfer som kan frigöra näringsämnena från mineralerna och kontinuerligt tillgodose växterna med den näring som de under olika tillväxtfaser behöver. Som tack för hjälpen förser växterna mikrolivet med mat via sina rötter som utsöndrar socker.

Vi behöver ha naturen som förebild för hur vi odlar och månar om vår jord.

Utöver jordens mineraler och mikrolivet behöver även en god jord innehålla organiska ämnen som både bidrar med mat åt mikrolivet och höjer kolhalten i jorden. Organiskt material innehåller drygt 50% kol. Kol är livets byggstenar både för växter, människor och övriga djur. Utan kol ingen tillväxt. En miniminivå för odlingsbar jord ligger mellan 3 - 6 procent av jordinnehållet. I Sverige är kolhalten cirka 1,5 i Afrika ligger kolhalten på 0,3% och i Indien på 0,5%! De flesta jordar på jorden har förlorat mer än 50% av sin kolhalt. Hälften av den globala odlingsjorden ligger bar under några månader, vilket gör att jorden förlorar kol och utsläppen av koldioxid i atmosfären ökar. Om kolhalten är låg kan växter försöka åtgärda det genom att skicka ner mer kolhydrater från fotosyntesen till rötterna och därmed öka kolhalten i jorden. I en jord med tillräckligt hög kolhalt skickar växterna ner ungefär 30 - 40% av sina skapade kolhydrater som mat till mikrolivet. Vid för låg halt kan växter skicka ned upp till 97% av kolhydraterna till jorden för att förbättra kolhalten, vilket går ut över den växtens egen tillväxt. Bristande tillväxt beroende på för låg kolhalt uppfattas ofta som kvävebrist och leder till tillförsel av konstgödsel som ökar problemet ytterligare genom att ta död på mikrolivet. Ungefär en tredjedel av jordens matjordar har redan utarmats. FN:s forskningssammanställning visar att vi inte kommer att ha någon odlingsbar matjord kvar om cirka 60 år om vi fortsätter att missbruka jorden som vi gör nu. 6 miljoner hektar odlingsbar jord skulle årligen behöva tillföras vår planet men i stället förlorar vi årligen 12 miljoner hektar. Englands yta utgörs av 13 miljoner hektar.

Man har gjort sig beroende av konstgödsel för att kunna odla på jordar med för låg kolhalt. Detta förvärrar problemet eftersom konstgödsel stör naturens näringscykel och ekosystem och slår ut mikrolivet som även förvärrar näringstillgången för växterna, vilket skapar ett allt större beroende av konstgödsel. Man har skapat växtförhållanden som kan jämföras med narkomaners ständigt ökade behov av konstlade medel för sin överlevnad. Tillgången och användningen av alltmer konstgödsel i stället för att bidra till naturens lösningar har även gjort att odlingar inom lantbruket oftast sker genom att odla en och samma gröda, så kallade monokulturer, på stora ytor.

Monokulturerna har också medfört ökade problem med insektsangrepp och sjukdomar som kraftigt ökat användningen av så kallade växtskyddsmedel som i själva verket är gifter som förgiftar jorden och tar död på det mikroliv som eventuellt återstår i jorden när man övergått till konstgödsel. Det ökar växterna känslighet för sjukdomar och insektsangrepp eftersom mikrolivet i samspel med växterna skapar ämnen som försvarar växterna mot angrepp och sjukdomar på samma sätt som mikrolivet i våra matsmältningssystem står för cirka 70% av människans immunförsvar.

Gifthalten i grönsaker och frukt som odlats traditionellt på detta sätt är högre jämfört med organiskt odlade grödor. En studie 2020 visade att mer än hälften av människors mikroliv i matsmältningssystemet, mikrobiomet, påverkades av grönsaker och frukt som innehöll giftet glyfosat. Försämringar i mikrobiomet är kopplat till ökad sjukdom.

Växtgifter som slår ut skadeinsekter slår även ut deras naturliga predatorer, fiender, vilket kan öka problemet med skadeinsekter. De som kommer tillbaka tidigast efter besprutningen är skadeinsekterna som man ville ta död på. Predatorerna kommer senare när det finns tillräckligt med mat vilket gör att skadeinsekterna kan föröka sig ohämmat fram tilldess att predatorerna återhämtat sig och upptäckt sin mat igen. Gifterna tar även död på gynnsamma insekter. För varje skadlig insekt går det 1700 gynnsamma insekter, insekter som naturen behöver.

Ytterligare en faktor som förstör jordhälsan och omvandlar den till död jord är plöjning och grävning av jordar som slår sönder mikrolivet och i synnerhet det omfattande svampmycelet. I en handfull jord finns flera hundra meter svamphyfer och ungefär lika många goda bakterier som det finns människor på jorden. Detta förstörs genom konstgödsel, giftbesprutningar, plöjning och grävning.

Mikrolivets skapande av jordaggregat ger en jordstruktur som motverkar den jorderosion som medfört att vi de senaste 100 åren förlorat mellan 60% - 80% av våra matjordar, jord som hamnar i vattendrag, sjöar och hav med giftig algblomning som resultat. Enligt FN kommer vi inte att ha någon odlingsbar jord kvar på jorden om 60 år om vi fortsätter att odla på samma sätt som nu. Jorden är vår verkliga ödesfråga. En bördig jord som ger näringsrika och smakrika plantor behöver ha en kolhalt på minst 3%-6%. Jordar som understiger det utarmas successivt. I Sverige är medelvärdet 1,48%, i Afrika 0,3% och i Indien 0;5%.

Mikrolivet behöver på samma sätt som vi människor skydd, mat, vatten och syre för att kunna fullgöra sina uppgifter som är avgörande för allt liv på jorden. Utöver att förse växter med den näring de behöver skapar mikrolivet en jordstruktur som gör att syre och vatten kan tränga ned till växternas rötter. De skapar en porös jord genom skapandet av jordaggregat där små jordpartiklar knyts samma så att det bildas luftfickor och kanaler i jorden där rötter, syre och vatten tar sig fram. Det gör att jorden fungerar som en tvättsvamp och förmår suga upp vatten vilket gör att jordarna blir mindre känsliga vid torrperioder. Den porösa jorden skapar även en jämnare temperatur i jorden som gynnar växterna. Jordaggregaten är jordens infrastruktur som vi slår sönder gräver i jorden och plöjer. Utan mikroliv kompakteras jorden. Regn på bar jord och plöjning bidrar ytterligare till kompakteringen av jorden som försvårar tillväxten för växterna.

Genom att inte jorden hålls samman i jordaggregat blir de små jordpartiklarna på jordytan känsliga för vindar och vatten som leder till jorderosion. Huvuddelen av den jord som försvinner innehåller konstgödsel eftersom den inte hålls samman av jordaggregat som mikroorganismerna skapar i levande jord. Konstgödseln och gifter från besprutningar har tagit död på mikrolivet. Den eroderade kvävegödslade jorden följer med vattendrag ut i sjöar och hav och leder till giftig övergödsling av vatten. Bara cirka 50% av konstgödsel blir kvar i gödslade jorden resten följer med i den eroderade jorden. Jorderosionen är så omfattande att matjorden kommer att försvinna globalt om 50 år om vi inte böjar sköta och vårda jorden.

Att döda mikrolivet i jorden medför att …

·        växterna inte kan uppnå sin genetiska potential

·        näringsvärdet i växterna försämras

·        växterna blir mindre smakrika

·        jordens förmåga att fånga koldioxid och inlagra kol försämras

·        jorderosionen ökar

·        behovet av bevattning ökar

·        risken för översvämningar ökar

·        risken för torka ökar

·        växternas mottaglighet för skadedjur och sjukdomar ökar

 

Att skapa en god jord

Mikrolivet är hemligheten bakom jordhälsa. Mikrolivet består av bakterier, svamphyfer, nematoder och protozoer.

Bakterierna och svamphyferna kan lösgöra näringsämnen som är uppbundna i jorden, sanden, stenarna och berg såså att näring blir möjlig för växterna att ta till sig. De transporterar näring till växterna i den takt som växterna ”efterfrågar” olika näringar under tillväxten. Nematoderna och protozoerna äter bakterier och svamphyfer och som resulterar i gödsel det vill säga näring för växterna.

Svampmycelet ökar växternas rotvolym upp till 700 ggr. Världens största organism är en svamp vars svampmycel sträcker sig 10 kvadratkilometer och har en ålder av 2400 år.

En frisk och bördig jord med ett rikt och varierat mikroliv 

skapas genom att tillföra organiskt material, täckodla, 

gröngödsling, använda kompost, samodla växter från 

olika växtfamiljer, gynna biologisk mångfald, samt 

 omskapa gräsmattor till ängar och växtodling

Mikrolivet och en levande hållbar jord förstörs genom plöjning, grävande, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Växtgiftet glyfosat som finns i Round-up påverkar även förekomsten av maskar i jorden. Reproduktionen minskade till hälften vid användning av glyfosat. Det tar även död på vissa mikroorganismer och försvårar plantornas möjlighet att ta upp fosfor.

Pyralid är ett annat växtgift som används inom jordbruket för att döda ogräs. Gödsel från djur som ätit hö, gräs, kraftfoder, som odlats på ytor som besprutats innehåller pyralid som hämmar tillväxten av växter som potatis, tomater, ärtor, bönor och sallat. Pyraliden finns kvar i jorden under lång tid men ett rikt mikroliv kan påskynda nedbrytningen av pyralidgiftet inom två år.

Träd och buskar vill ha en jord som domineras av svamphyfer i förhållande till bakterier medan köksväxter vill ha en jämn balans mellan bakterier och svamphyfer i jorden. Ogräs trivs bäst i jordar som domineras av bakterier.

Jorddjupet ökar vid biologisk mångfald av växter och ökar kolhalten i jorden med cirka 30% jämfört med monokulturodling. En hög mångfald av växter producerade större skörd än tillförsel av mycket kväve. Gödsling är bara ett substitut för samodling av plantor från olika växtfamiljer.

Frön från en moderplanta för med sig ett visst mikroliv precis som ett nyfött barn har moderns mikroliv med sig vid födseln. Det är en fördel att så frön från egna plantor för att tidigt skapa en kontakt mellan jordens mikroliv och fröets mikroliv.

Plantor utvecklas bäst med ett rikt och varierat mikroliv kring rötterna. 
Det bästa sättet att åstadkomma det är att odla många olika växter tillsammans.
Olika växter behöver och skapar olika mikroorganismer

 

Några jordtester

Färg En hög kolhalt är det viktigaste tecknet på en bördig jord. Färgen ska motsvara färgen på en chokladkaka med 75% kakao.

Maskar Dubbelt så många maskar i jorden vid organisk odling jämfört med traditionell odling.

Rullprovet Ju längre rulle desto mer ler i jorden.

Kompaktering För ned ett armeringsjärn i jorden med ett jämnt tryck och mät sedan hur långt ned armeringsjärnet kommer innan det stoppas av kompakterad jord.

Andel sand, silt, ler och organiskt material Häll i vatten i en glasburk och litet diskmedel. Lägg sedan i ett jordprov och låt det stå tills jorden delats upp i olika skikt i vattnet som visar olika beståndsdelar i jorden.

Absorption av vatten Ställ en behållare utan lock eller botten på jorden. Häll i en halv liter vatten. Ta tid hur länge det dröjer innan jorden suga upp vattnet. Om det tar cirka en minut så motsvarar det en förmåga att absorbera 50 cm vatten per timme vid ett skyfall regn.

Spektrometer Mäter kvalitén på fotosyntesen

Mikroskopering Ta ett jordprov, spä ut det med vatten. Undersök förekomsten av bakterier, svamphyfer, nematoder, och protozoer med hjälp av 400 gångers förstoring

 

Vila i skuggan

Mellan passen i solen i trädgårdslanden med plantering och vattning läser Hans-Åke What your food ate - How to heal our land and reclaim our health av David R. Montgomery och Anne Biklé, om jordens "mat", dvs betydelsen av det jorden matas med för kvaliteten i vår föda. En dålig jord ger näringsfattig mat som inte bidrar till att hålla oss friska, som den annars skulle göra. Återigen, vi kan inte industrialisera odlingarna om vi vill ha bra mat, stressa växtligheten med konstgödsel om vi vill ha god kvalitet. Gäller även kött och fisk. 

 

Snart klart i växthuset

Växthuset är omringat av blå och lila blom ...

... och där inne har tomatplantorna har tagit plats i sin röda låda och väntar nu på att växa och bidra till det röda med sina frukter. 

Jag kunde inte låta bli att hänga upp lite målningar på den röda tegelväggen i andra halvan av växthuset