Den milda vintern

Av köldknäppen i början av januari finns inte mycket kvar. På några dygn föll 40 cm snö och nu är nästan allt borta.

Den milda vintern är välkommen för en trädgårdsmästare, eller trädgårdsarbetare som Hans-Åke föredrar att kalla sig.

Han har väldigt bråttom ut i trädgården och förbereder för sommaren som aldrig förr. När det blir mörkt vid fyratiden kommer han in och sätter sig och tittar på Youtube-filmer om odling och får nya idéer eller stärks i sin odlingsfilosofi. 

Odlingsbäddarna i stora köksträdgården får ett löv och komposttäcke och gångarna mellan bäddarna ett flistäcke. Mikrolivet i jorden får det varmt och skönt.   

Förändring

I år är det dags för den nedre delen av trädgården igen. Det var där vi började när vi flyttade hit för 26 år sedan. Vi gjorde en köksträdgård som vi hägnade in med ett pilstaket och satte potatis för att få bort ogräs och grönsaksbäddar efter muren. 

Under åren har vi gjort många förändringar. Pilstaketet höll inte bort rådjuren som utan vidare trängde sig igenom så vi ersatte det bit för bit med armeringsmattor. När vi byggde upp den stora köksträdgården efter att ha köpt granntomten kom den gamla mindre köksträdgården i andra hand och efter att ha misskött odlingarna där började vi tänka om. 

Efter muren gjorde vi fack för varmkomposter och fraktade ner allt material till dem. I år har Hans-Åke flyttat en stor del av jorden upp till husets östra sida där jag har fått ett skafferi utanför köksfönstret och nu ska det bli en bär och fruktträdgård.

För några år sedan gjorde vi en pergola som inte blev som vi hade tänkt oss,  ett rum med tak av vindruvor. Vi hade tänkt oss att vinstocken skulle bre ut sig  på armeringsmattan och att vindruvorna skulle hänga ned och vara lätta att skörda. 

Men vinstocken växte för bra och den klättrade upp i äppelträden och det gick inte att nå druvorna. Så nu har vi klippt ner den kraftigt och halverar höjden på stöden och tar bort armeringsmattan

 

 

Nya odlingar på gång

Den 13 januari var det dags att göra något åt den övergivna hönsgården som snön hade hjälpt till att rasera och brännässlorna hade tagit över under sommaren. Eftersom vi inte har så många hönor och tuppar nu får de gå fritt i trädgården och vi redan har tagit över en del och gjort en kryddgård utanför köksfönstret. Vi kommer nu att utvidga den och flytta upp grönsaksodlingarna från den gamla köksträdgården längst bort från huset eftersom vi har försummat den för mycket. Där får det bli bärbuskar och annat som inte kräver extra bevattning och skötsel.

Hans-Åke hade svårt att låta bli att riva ner hönsnäten och sätta igång röjningsarbetet. Det var trassligt och fastfruset och kylan och snön kom och gick men med motorsåg gick det att i alla fall att ta ner buskar och sly ovan snötäcket.

Den 11 mars kom stubbfräsarna och tog bort alla stubbar som stack upp. Eftersom marken sluttar mot söder kommer solen åt att värma upp jorden och med allt sly som har hindrat ljuset tidigare tror vi att det blir ett riktigt bra läge för lök, tomater, bönor mm. Och det är nära till köket...

Den 13 mars började Hans-Åke bända upp alla stenar som låg under det tunna jordlagret. Stenarna ska användas som kanter till hügelbäddarna och gångstigarna som vi ska täcka med flis från det nedtagna slyet som ligger och väntar på att flisas.

 

Spännande

Mitt favoritprojekt att följa i år är tunnlarna. I pumpatunneln växer det riktigt bra. Pumpa, tomter och sallad på ena sidan och gråärter på andra. 

Trädgårdsarbete i november 2019

En solig förvinterdag arbetar man gärna med förberedelserna inför nästa odlingssäsong. Så länge snön och frosten inte hindrar finns det gott om material till odlingsbäddarna. Kompost med ett täcke av boklöv ger jordens organismer en bra arbetsmiljö, hoppas vi.

Köksträdgården ser ut som en verkstad nu med nya experiment. Nya trälårar med blivande "mössor" av bubbelplast.
Säckar med löv och barr som vi packat tät och hällt på EM-lösning. 

Ett nytt tillskott i köksträdgården: En hugelkulle av gamla trädstammar, kvistar och löv som har täckts med jord och sedan löv.
En gammal järnkamin grävde vi in för att se om det går att få upp värmen i jorden lite tidigare i vår. 

Trädgårdsarbete i november 2018

Det man gör nu har man igen i vår, anser Hans-Åke och flyttar den gamla köksträdgårdens sandmatta till bäcken som vi har skapat för att syresätta dammen. Ett dagsverke som gav rejält med motion och ömmande muskler.

Alternativet var att ha gräsmatta bland grönsakslanden och det ville vi inte eftersom man då måste klippa den och det blir för trångt.

Vedrundeln

Ett av Hans-Åkes vårprojekt är vedrundeln, en kompost med en ram av jord och staplade vedträn. Perfekt för näringskrävande växter som squash och gurka. Den är en dryg meter hög vilket gör det bekvämt att sköta om och skörda. 

Kronan på verket

Utveckling och förändring

För tre år sedan stod vi där med en stor hög skräpjord som var resultatet av grävningen för växthusgrunden. Sten, ogräs, mjäla och lite jord. Inte mycket att ha med andra ord och en dyster utsikt från växthuset.

Vi erinrade oss att vårt erövrande av trädgården började med att vi fräste upp en enligt grannarna omöjlig plats för odling och satte potatis och det var början till den första köksträdgården.

Så det blev potatis som fick i uppgift att ta hand om den omöjliga högen och det gjorde den med bravur! Jorden blev finfin efter två år och vi fick god utdelning under plantorna.

Ett bekymmer som vi fick när vi läste i trädgårdsböckerna är att potatis och tomater ska hållas långt ifrån varandra. De tillhör samma familj och kan dela med sig av samma sjukdomar. Vi klarade faran i två år men började fundera på ny plats för potatisen.

Odlingsläget är så bra med lä från alla håll så vi gjorde en bädd med möjlighet att lägga på takskivorna av isolerplast från den isolerade delen av växthuset när vi tar bort det i sommar. De får vila på den ram av tjärad plank som ligger på lecablocken.


Så i år får potatisen en ny utmaning i den nya köksträdgården, den får slåss med allsköns jordogräs och växtdelar längst bort från växthuset. Det ska bli spännande och se vad den klarar av!

Skjulet i köksträdgården

Vilken dröm detta är för oss som tycker om att jobba i trädgården!  

Allt man behöver i en trädgård finns på ett ställe, har en given plats och ligger inte var som helst någonstans på en yta på 10000 kvm. Hoppas jag...

Plantering till höger med jordlår, krukor och spadar och vattenkannor.

En gammal svartmålad dörr utgör en arbetsyta för omskolning och snickeri så småningom.

Snickeri till vänster med verktygslåda och pågående jobb.  Där de gamla altandörrarna står nu ska gräsklippare och andra skymmande redskap få plats när det blir dags. 

Blommor

De första blommorna vi satte i rabatten var julrosor som vi flyttade från den torra norrslänten där de kämpat i några år. Vi hoppas att de får det bättre i den goda jorden på kullen här under blodhasseln. 

Nedanför satte vi säsongens lökväxter och fyllde upp med torra boklöv.

Strukturer

Den nya köksträdgården ser ut som en liten stad där husgrunderna är utlagda. Vi har använt smala lecablock som ska fixeras med en ram av plank i de horisontella skarvarna. Höjden är 40 cm. Odlingssängarna kommer vi därefter att fylla med jordkokor, jord, flis, löv grenar, aska och stallgödsel. 

Boklöv har vi stora mängder av och flis blev det av de förväxta gamla Schersminbuskarna och Syrenenerna som vi föryngringsbeskar i januari. Vedaskan kommer från de björkar och aspar som vi tog ner för några år sedan. Det känns tillfredsställande att ta vara på naturens jobb.

I landet nedan kommer vi att sätta potatis, eftersom det är ett bra sätt att få bukt med ogräs och förbättra jordstrukturen har vi märkt. Där slänger vi jordkokor som bär ogräs. Det ska bli spännande och se om vi har rätt även här...

Våren är nog här nu

Igår lyckades solen ta sig genom det kompakta molntäcket som har förmörkat utetillvaron så länge

Vi gjorde iordning blomsterrabatten i den nya köksträdgården och kunde plantera de första växterna.

Rosor som vi flyttade från rabatten utanför växthuset och som vi hoppas få ha ifred för de alltför flitiga rådjuren som äter upp rosenknopparna så fort de visar sig.

Narcisser och små påskliljor i andra delen av landet under Blodhasseln och Åkeröträdet där vi även satte ut ett fat med överblommade Kungsängsliljor.

Så äntligen kommer dagen då solen tittar fram

Den inre motivationens kraft är stark

Att klafsa omkring i leran och rigga upp ett trädgårdsskjul sker inte utan svordomar och irritation. Stövlarna fastnar i blåleran, hanskarna blir stela av lera och vattten och mössa halkar ner över ögonen.

Marken lutar och är frusen. Det står stolpar i vägen med elskåp som visserligen går att flytta ner något för att få plats med reglar på samma höjd runt om men då ska man hitta en tillräckligt lång skruvmejsel som går att kila in mellan stagen.

Det finns ingen plats att lägga verktyg på så de bara försvinner eller sågs senast någonstans i källaren eller på verandan. Det krävs en envishet och motivation för att klara detta.

Ena dagen snöar det och nästa dag regnar det och blåser det. Kläderna står för sig själva när de torkar och där leran har ramlat av knastrar det på golvet när man går.

Till råga på eländet blir det punktering på skottkärran och det går inte att laga eller köpa nytt hjul eftersom dimensionerna inte passar.

Och skottkärran kommer att behövas.....

Att anlägga en trädgård i februari ...

... har sina nackdelar men även sina fördelar

Det är lerigt och blött om det inte är snöigt och fruset. Tjälen har inte tagit sig ner på djupet i år och jorden är genomtränglig men tung. Det har regnat och snöat om vartannat så marken är riktigt vattentung. Att då lägga ett dräneringssystem är omedelbart belönande. Vattnet forsar fram i det grävda rännorna och man känner sig som ett barn som leker med vatten...