Axlar och siktlinjer

Faktum är att jag länge har drömt om trädgårdsgångar. De gamla bilderna av Solviks trädgård visar att det ursprungligen har funnits en rund gräsmatta omringad av en grusgång där det nu bara finns en stor gräsyta. Den runda häcken finns inte heller kvar och på den dåvarande grusplanen har vi gräs och en  väg runt huset.

Gammalt vykort

Hundra år senare och allt anlagt av människor är borta:

Utsikt från trappan 2003

Trappan ner till gräsmattan är obefogad, man går inte där. Vi misstänkte att det funnits en gång ner till flaggstångfästet anlagd långt senare, eftersom gräset växte dåligt under torrperioder på somrarna. Fästet gick inte att använda då det var fel på alla sätt: det stod inte rakt, inte mitt för huset och för nära bokarna. Vi har under alla år försökt dölja det under Humle, en Paradisbuske, Iris mm men det har inte varit särskilt lyckat eftersom vi oftast glömde glömde bort att vattna där. Där skulle det kunna bli en axel genom trädgården, som kunde leda blicken ner mot dammen och vidare ut över sjön. 

Vi satte igång och gräva. Fram trädde ett lapptäcke till stensatt gång, som ledde fram till det sneda flaggstångsfästet.  Vi anade hur det kunde bli och så här blev det: